TERME DEI PAPI

FINALMENTE! 

Äntligen har vi kommit iväg och ”svavlat av oss” utanför Viterbo. Härligt! 
Eftersom jag gillar återanvändning, så kopierar jag mig själv i form av följande gamla gäst-blogg-inlägg från Moas Latinblogg:

De svavelhaltiga källorna användes redan av de etrusker som bebodde området och staden Surrena, dagens Viterbo, århundraden före den romerska dominansen. En av staden gator gick mot Dei Bagni, den slätt där källorna ligger. Svavelhaltigt vatten användes tidigt i terapeutiskt syfte, av både djur och människor. Vallade djur, som får och getter, leddes till exempel ned i sådana källor för att bli av med parasiter, samt läka och förebygga klövproblem. Så småningom förstörde romarna den etruskiska bosättningen på platsen, men uppskattade källorna och kallade dem ”Terme Etrusche”. Det finns lämningar efter flera bad som romarna anlade vid Viterbo. Ortens vikt som någon form av centrum för termalbad framgår i flera skriftliga källor, till exempel Strabon. Han hade dock även vissa griniga synpunkter på badanläggningar, som varande alldeles för stojiga och stimmiga och rentav störande för de boende runt omkring. Detta torde väl snarast gälla de allmänna bad som fanns i många av de romerska städerna.

Under medeltiden besöktes svavelbaden av flera påvar. År 1235 under påven Gregorius IX tid blomstrade både Viterbo och baden. 1404 tackade påven Bonifatius IX ja till en inbjudan som lovade bota den förfärliga värk han hade i benen, men hjälp av välgörande vatten och lera. En tredje påves närvaro, Nicholas V är bakgrunden till det nuvarande badets namn, Terme dei Papi. Han byggde till och med ett palats för att ha ett värdigt boende under de perioder han lät sig behandlas av det läkande vattnet som han ansåg vara högst effektivt.

Efter ett par timmar i detta fantastiska vatten, måste jag säga att jag är benägen att hålla med. Förutom en känsla av totalt välbefinnande, så blir huden otroligt mjuk och håller sig så i flera dagar. Mineralerna och svavlet sägs också sätta igång läkande och renande processer i kroppen. 

Buona Pasqua!

 

Under påskveckan fylls Rom med besökare från hela världen, som vill fira denna högtid i den eviga staden. På Skärtorsdagens förmiddag, då vi besökte en av Roms större kyrkor, S. Maria Maggiore, som förresten ligger ett stenkast ifrån lägenheten där vi bor under april, så mötte vi många människor som bar på stora olivkvistar. Detta till åminnelse av dagen då Jesus red in i Jerusalem på sin åsna, och människorna lade ut palmblad på marken framför honom. På långfredagens kväll hölls Via Crucis (en stor ceremoni som ska symbolisera Jesus vandring med korset) vid ett upplyst Kolosseum. Detta innebar körsång, tal av påven och uppläsning av berättelsen om Jesu lidande och död.  Själv tog jag dock del av det hela i en ganska måttlig dos hemma vid TV-skärmen.

I butikerna har vi beundrat hela berg av vackert inslagna påskägg, och olika varianter av Colomba, som i princip är påskens version av det italienska bakverket Pantettone, som ju hör julen till. Colomba betyder duva, och kakorna som ska ha formen av en sådan,  förekommer i olika varianter. Min favorit är en av de enklare, med nötter eller mandel på ovansidan och möjligen kanderad frukt som fyllning. Och så extrapris på riktigt fint lamm med färsk rosmarin i paketet, och fantastiska kronärtskockor för under 4 kronor styck  ­- vad mer kan man begära inför den stundande påskmiddagen?